En förälder på väg till sitt arbete ska lämna sitt barn på dagis på vägen. Men glömmer det och far direkt till arbetet. Rätt; det hjälper föga att straffa honom ytterligare – men – tamejfan; skaffar man barn så får man se till att inrätta sitt liv därefter. När vi var små och sjuka ute på landet fick far åka med traktorn i 20 gradig kyla (utan hytt hade de inte på den tiden) till apoteket och hämta medicin. Ett barn har inte bett att få komma till – och har bara de vuxna att förlita sig till.

Det måste fungera bara.